Regeringen har den 14 juli beslutat om ändrade regler för nationell fridlysning och en ny lista över vilka arter som omfattas. Förändringarna träder i kraft den 1 november 2026 och innebär både lättnader och skärpningar, beroende på vilken art det handlar om.

Artskyddsförordningens regler om fridlysning består av två delar; dels bestämmelser som följer av EU:s lagstiftning, dels regler som bara gäller i Sverige. Det är de nationella reglerna som nu ändras.

Ändringarna syftar till att göra artskyddet mer träffsäkert. De arter som är verkligt hotade ska få ett starkare skydd, samtidigt som skogsbruk, energiproduktion och annan pågående markanvändning inte ska stoppas i onödan. Enligt regeringen har dagens regler i vissa fall inneburit orimliga inskränkningar för markägare, utan att det nödvändigtvis gynnat de mest hotade arterna.

En ny bestämmelse har införts som innebär att förbudet mot att skada m.m. en viss art inte gäller om det skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Undantaget gäller dock inte för arter som har s.k. strikt skydd.

Listan över nationellt fridlysta arter, förordningens bilaga 2, upphör och en ny införs. Den nya listan omfattar drygt 230 arter, jämfört med knappt 300 tidigare. Alla i Sverige naturligt förekommande grod- och kräldjur, orkidéer och lummerväxter fortsätter att vara fridlysta. Fler insekter, bland annat många pollinerande, läggs till på listan.

Färre växter blir fridlysta framöver. Bland annat ändras skyddet för orkidén knärot genom att den ges ett grundläggande skydd men inte ett strikt, innebärandes att förbud som omfattar arten enligt de nya bestämmelserna inte gäller om pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Ändringarna i förordningen som kortfattat redogjorts för ovan kan du hitta här: Förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845).

Välkommen att kontakta oss om du har frågor om artskydd kopplade till befintlig eller planerad verksamhet.