I en ny lagrådsremiss föreslår regeringen att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB), och inte i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (1991:45).
Huvudmotivet till ändringen är att effektivisera tillståndsprocesserna.
De aktuella ändringarna (4, 6 och 8 kap. minerallagen) föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Det krävs flera olika tillstånd i den komplexa prövningen av en gruvverksamhet. Verksamhetsutövaren behöver en beviljad bearbetningskoncession, ett miljötillstånd och ofta även tillstånd enligt plan- och bygglagen (2010:900).
Med begreppet ”bearbetning” avses utvinning och tillgodogörande av koncessionsmineral. Det är alltså genom bearbetningskoncessionen som det beslutas vem som har rätt att utvinna mineral i ett visst område. Vid bedömningen ges företräde till den part som har ett s.k. undersökningstillstånd.
Det är viktigt att komma ihåg att en beviljad bearbetningskoncession inte ger rätt att påbörja gruvverksamheten, eftersom det även krävs ett miljöbalkstillstånd.
Natura 2000 ett EU-rättsligt begrepp som härrör från art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) samt fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG). Enligt direktiven ska livsmiljöer och djur- och växtarter skyddas bl.a. genom upprättande av s.k. Natura 2000-områden. Dessa områden bildar tillsammans ett europeiskt närverk av skyddade områden. Vid årsskiftet 2021/22 fanns det drygt 4000 utpekade Natura 2000-områden i Sverige. Sammantaget utgör områdena ungefär 13 procent av Sveriges land- och inlandsvattenareal. Det är vanligt att potentiella gruvområden är belägna inom ett utpekat område.
Idag finns i minerallagen hänvisningar till bestämmelserna om skydd för Natura 2000-områden. Bestämmelserna gör att frågan om Natura 2000-tillstånd ska tas upp till prövning redan vid koncessionsprövningen. Genom lagrådsremissen föreslår regeringen att ett Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas, och att frågan i stället tas upp vid miljöbalksprövningen.
Det rör sig om en lagrådsremiss, och det är nu följaktligen upp till Lagrådet att granska förslaget. Efter granskningen kan regeringen bearbeta förslaget för att därefter lämna över det som en proposition till riksdagen, varefter riksdagen röstar om förslaget ska antas eller avslås.
Alrutz’ Advokatbyrå har arbetat med verksamhetsutövare i över 100 år sedan byråstarten 1909. Byrån har mångårig erfarenhet av att bistå gruvverksamheter i Sverige.
Välkommen att kontakta oss ifall du har frågor om gruvrätten kopplade till befintlig eller planerad verksamhet.
