I Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom den 24 september 2025 i mål nr M 10196–24, gör MÖD bedömningen att ett vattenkraftverk bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt 1880 års vattenrättsförordning, och att det därför var fel av Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen (MMD) att avslå ansökan.
Bakgrund
Bestämmelserna om krav på moderna miljövillkor för vattenkraftsel började gälla 2019. En ansökan om omprövning enligt den nationella planen för moderna miljövillkor (NAP) enligt 24 kap. 10 § miljöbalken (MB) förutsätter att det finns ett tillstånd eller annan äldre rättighet som kan omprövas.
Två sökande (sökandena) gav in en ansökan om omprövning enligt NAP avseende Marbäcks kraftverk i Fylleån, med yrkandet att MMD skulle fastställa moderna miljövillkor. Sökandena gjorde bl.a. gällande att verksamhetens vattenkraftproduktion bedrevs med stöd av ett utslag från en häradssynerätt från år 1888. Sökandena ansåg även att denna äldre rätt hade vidmakthållits genom avgöranden från både Vattenöverdomstolen och vattendomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.
MMD ansåg att sökandena inte kunde visa att något tillstånd jämte äldre rätt för att bedriva vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel fanns för Marbäcks kraftverk, varför domstolen avslog sökandenas NAP-ansökan. Sökandena överklagade till MÖD.
MÖD:s dom
MÖD konstaterar att dammen över Fylleån har uppförts och vattnet på platsen dämts och reglerats med stöd av ett avgörande enligt 1880 års vattenrättsförordning. Avgörandet ger tillstånd till dämning, avledning för att tillvarata vattnets kraft och reglering. Avgörandet är enligt MÖD ett sådant tillstånd som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser och som enligt 5 § lagen om införande av miljöbalken (1998:811) kan fortsätta att gälla och anses meddelat med stöd av nuvarande bestämmelser i MB.
MÖD fortsätter med att konstatera att dammen, kanalen för avledning och vattenverket har uppförts med stöd av det äldre avgörandet. MÖD bedömer också att en installation av turbiner har skett redan i anslutning till vattenverkets uppförande. MÖD fastslår även att ifall turbiner för elproduktion har installerats vid ett senare tillfälle behöver det inte betyda att verksamheten har förändrats på ett sådant sätt att den inte anses bedriven på samma sätt som tidigare (MÖD hänvisar i och med detta till p. 12 från ”Gäddeviksås kvarn”, vilket är ett uppmärksammat HD-avgörande, se tidigare artikel och digital utbildning).
MÖD bedömer till sist att regleringen i 11 kap. 27 § MB inte ställer krav på att det ursprungliga tillståndet ska omfatta elproduktion utan endast att den som bedriver elproduktion idag ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Det har inte framkommit att anläggningarnas läge, funktion eller inverkan på vattenförhållandena skiljer sig i något väsentligt avseende från de anläggningar som uppfördes med stöd av avgörandet från 1888. MÖD anser att det var fel av MMD att avslå ansökan pga. att det saknats tillstånd, jämte äldre rättighet, att bedriva vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel. MÖD undanröjer därför MMD-domen och visar målet åter till MMD för fortsatt behandling av NAP-ansökan.
Alrutz’ Advokatbyrå välkomnar MÖD:s dom. Byrån har mångårig erfarenhet av att bistå i tillståndsprocesser avseende vattenverksamhet. Du kan läsa mer under vårt verksamhetsområde vattenrätt.
